Parantaakseen poikien koulumenestystä on tärkeää myös tunnistaa tyttöjen aliarviointi
Ambitösa. Flickor lyckas relativt bra i skolan. Det är en styrka som Sverige kan bygga vidare på. Steg ett är att hjälpa killarna att lyckas lika bra.
Ett av de största missuppfattningarna när det gäller jämställdhet är att det har gått för långt och att kvinnorna har tagit över makten i Sverige. De högervärderingar som numera dominerar, åtminstone i regeringspolitiken och i sociala medier, hyllar knappast jämställdheten. Nätet är fullt av misogyni, både hos anonyma nättroll och etablerade riksdagsledamöter.
Akademin är förstås inte isolerad från resten av samhället och det har blivit mer accepterat även för högutbildade att uttrycka åsikter som de inte kunde göra för bara ett årtionde sedan. Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och debattören Catharina Grönqvist Olsson har skrivit boken ”Den mjuka staten – feminiseringen av samhället och dess konsekvenser” (Karneval förlag, 2024). De argumenterar för att det fortfarande finns mycket att kämpa för även i det förment jämställda Sverige.
Pojkien koulumenestys ja tyttöjen aliarvioiminen
Sverige är känt som ett land som har värnat om jämställdhet sedan 70-talet. Föräldraförsäkringen banade väg för kvinnornas breda intåg på arbetsmarknaden. Men det var knappast ett jämställt intåg, då kvinnor i stor utsträckning sökte sig till yrken inom skola, vård och omsorg. Även idag domineras dessa branscher av kvinnor, medan till exempel bygg och transport domineras av män.
Olsson och Grönqvist Olsson tar upp skolan som ett exempel i sin bok, och visst är skolan numera dominerad av kvinnor, både som lärare och rektorer. Men att detta skulle vara orsaken till att pojkarna halkar efter är en alltför enkel slutsats att dra.
Även Socialdemokraterna har anammat en retorik som i sina formuleringar nedvärderar kvinnor. I en rapport presenterad av partiet i november, nämndes att ”Killarna hamnar efter i tjejskolan”. Det är sant att flickorna presterar bättre i skolan än pojkarna, de får bättre betyg och fortsätter till högre utbildning i större utsträckning.
Över hälften av flickorna fortsätter till högre utbildning och andelen är ännu högre bland flickor med utländsk bakgrund. På universiteten är sex av tio studenter kvinnor. Även om det är bra att kvinnor är ambitiösa, är det skadligt för samhällsutvecklingen att männen halkar efter.
Jämställdhet och utbildning
För att minska klyftan mellan könen behövs det både manliga och kvinnliga lärare för att fungera som förebilder för alla elever. Många flickor flyttar till städerna för att studera vidare medan pojkarna stannar på landsbygden och bildar familj i unga år, vilket bidrar till att klyftan mellan könen ökar.
De politiska värderingarna skiljer sig också mellan könen, där kvinnor i större utsträckning röstar vänster och män höger. En ökande klyfta mellan könen är inte bra för varken individerna eller samhället som helhet.
För att motverka den högervåg som sveper över världen behöver kampen för jämställdhet förstärkas. En trend som kallas för ”soft girls”, där unga kvinnor väljer att ta hand om hemmet och låta sig försörjas, visar på att högerkonservativa åsikter har medvind även i den privata sfären. Det är dock ingen lösning att backa tillbaka i utvecklingen.
Pojkarna behöver motiveras för att lyckas bättre i skolan, och en viktig del i detta skulle vara att öka antalet manliga lärare. Skolan är en del av samhället och det är samhällsutvecklingen som har skapat könsgapet i utbildningssystemet.