Kriminellien terveyskeskusten sulkeminen viivästyy
Fusk. Det har blivit vanligare att kriminella driver välfärdsbolag. I fjol varnade Ekobrottsmyndigheten för en oroande trend – att gängkriminella börjat driva vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Där det finns pengar att tjäna och kryphål att utnyttja, dit lockas gängen. Det finns fler inkomstkällor än knarkhandel. Som välfärdsbrott. Knarkhandeln är en viktig anledning att grovt kriminella söker upp och rekryterar barn. De små är användbara som langare och kurirer. Däremot är barn dåliga på att agera sjuksköterskor och läkare. Inte heller är kidsen bra som målvakter, ekonomer och revisorer. Minderåriga är till mindre nytta i uppläggen som gör bolagen svåra att fånga, när oseriösa bolag hinner byta ägare och göra skenöverlåtelser när beslutsprocessen drar ut på tiden. Bristerna i det brottsbekämpande och förebyggande arbetet är fler än misslyckanden med att stoppa rekryteringen av unga.
Kriminella fortsätter att utnyttja kryphål i systemet för att driva välfärdsbolag trots åtgärder från myndigheterna. Ekobrottsmyndigheten har varnat för den ökande trenden där gängkriminella tar kontroll över vårdcentraler och vaccinationsmottagningar för att dra ekonomisk vinning. Med fler inkomstkällor än enbart knarkhandel, ser de kriminella möjligheter att undvika upptäckt och straff genom att utnyttja barn som langare och kurirer. Dock visar det sig att minderåriga inte är lika effektiva som sjuksköterskor eller läkare, vilket leder till att de kriminella tvingas använda mer sofistikerade metoder för att undvika upptäckt.
I en ny rapport från Sveriges Radio framkommer det att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har visat sig vara ineffektiv i att hantera denna typ av brottslighet inom välfärden. Endast tio beslut om återkallade tillstånd har fattats under året, vilket är en otillräcklig siffra med tanke på den ökande problematiken med kriminella välfärdsbolag. Kritik riktas mot IVO för dess långsamma beslutsprocesser, vilket ger utrymme för de kriminella att manipulera systemet och fortsätta sin verksamhet ostraffat. Anställda på myndigheten har uttryckt oro över snigeltempot i beslutsprocesserna, vilket gör det möjligt för kriminella att undvika upptäckt och fortsätta sin verksamhet.
Gruppen som sköter inspektionen har påpekat att det tar allt för lång tid från det att en inspektör upptäcker att ett bolag behöver stoppas till dess att ett beslut fattas. Under våren har det tagit mellan sju och tretton månader att slutföra en utredning och fatta ett beslut, vilket ger de kriminella gott om tid att manipulera dokumentationen och undvika att bli upptäckta. Dessutom har IVO noterat att många bolag snabbt söker tillstånd för att bedriva annan typ av verksamhet när deras ursprungliga tillstånd dras in. Detta mönster av skenöverlåtelser och förflyttningar av verksamhet försvårar arbetet för myndigheterna att bekämpa den kriminella aktiviteten inom välfärden.
Inspektionen för vård och omsorg har försvarat sin ineffektivitet genom att påpeka att de kriminella uppläggen har blivit alltmer komplicerade och svåra att avslöja. Men trots detta behöver IVO förbättra sin arbetsmetodik för att kunna hantera den ökande brottsligheten effektivt. Regeringen har redan skjutit till tjugofem miljoner kronor för att stärka IVO:s arbete mot kriminella välfärdsbolag, men det återstår att se om detta kommer att ge önskat resultat. Socialförsäkringsminister Anna Tenje har betonat vikten av att välfärdsbrott utreds snabbare och effektivare för att stoppa den kriminella verksamheten.
Regeringen har tagit steg för att bekämpa den ökande problematiken med kriminella välfärdsbolag genom att tillföra extra resurser till IVO. Socialförsäkringsminister Anna Tenje har betonat att regeringen förväntar sig resultat av de tjugofem miljoner kronor som satsats på att stärka myndighetens arbete. Med tanke på den ökande komplexiteten i kriminella upplägg inom välfärden krävs det att myndigheterna har tillräckliga resurser och effektiva arbetsmetoder för att kunna bekämpa den kriminella aktiviteten på ett effektivt sätt.
IVO:s ineffektivitet i att hantera den ökande brottsligheten inom välfärden har blivit alltmer tydlig, och det krävs åtgärder för att förbättra situationen. Genom att öka transparensen och samarbetet mellan myndigheter och kommuner kan man förhoppningsvis stärka arbetet mot kriminella välfärdsbolag och förhindra att de fortsätter att undvika upptäckt och straff. Med en ökad medvetenhet och resurser kan man förhoppningsvis vända den negativa trenden och säkerställa att välfärden upprätthålls på ett säkert och rättvist sätt för alla medborgare.